16 december
Grattis Matilda och Daniel!
Är det nått folk (kanske) inte vet om mig är att jag har en förmåga att komma ihåg jättewierda saker, och glömma andra - kanske till och med viktigare - saker.. Så som att Matilda och Daniel fyller år idag är ett exempel på retarded saker som fastnat i mitt huvud. Att äta lunch, stiga upp på morgonen och bästa vänners födelsedagar är däremot saker som av en händelse råkar "slip away" s'att säga..
Jahapp.. så vare tredje advent och denna söndag har - lixom andra söndagar - förflutit på ungefär samma ovärda sätt som övriga helgdagar det senaste året. Jag vaknade halv ett, vilket iof var ett utav de snällaste sakerna jag gjort mot min kropp in a long time..! Åt sedan frukost i ett mycket segt men uppskattat tempo. Har efter detta suttiit hängd över min naturkunskapsbok sedan ca 15.00. Har gjort ca hälften nu, så två timmar till så kan jag det nog.
Hade iof kännts fruktans mer värt och roligt att sitta med min äkta serb och några fake-serber i serbiska sjok och fläta korgar för lite cash. Men nej! Sandra Bennet på spätt är tydligen bättre just idag.
En vecka kvar. En vecka kvar! Massa bra händer om en vecka.. Men innan dess massa hinder. Det är verkligen som om jag befinner mig i en magisk skog. Jag står på en stig och ett par kilometer bort ser jag en sommar äng och ännu lite längre bort en vit sandstand, helt öde med sol och varmt vatten. På ängen står en brandman och väntar (utan någon tröja på överkroppen). Men innan jag kommer till ängen och sandstanden och det vackra vädret och brandmannen måste jag över några hinder. Först måste jag rulla mig i lim tillsammans med Sandra Bennet och sen måste vi tillsammans rullas i ruttna räkskal. Efter detta måste jag gå balansgång mellan psykbryt och magsår, och efter detta står Bellman på en scen och jag måste gå upp på scenen i rampljuset och ta av mig alla kläder och sedan kissa på Bellmans cittra. Efter detta är det en låång promenad fram till ängen. En sträcka som inte verkar bli kortare när man går eller springer. Men till sist ska jag ändå fram till ängen och stranden och solen.
Och just nu står jag lixom på startsträckan. Jag väntar på startsignal.
I morgon har vi teater. Jag älskar teatern. Jag hatar teatern.
Man kanske skulle köpa med sig lite lussebullar att bjuda gruppen på?
Dagens minne:
"Jag har kommit över min kuk-humor."
"Yeah right! Since when..??"
"Okej."
Tystnad
"Jag ljög."
Brothers on a hotel bed.
Nu räcker det. Jag klarar inte mer.
Nina! KOM HEM FÖR I HELVETTE. Jag går sönder utan dig! Jag är halv utan min syster. Jag saknar dig så att jag varken vet ut eller in. Det går inte en dag utan att jag tänker på små detaljer som saknats mig under denna tid.
- När du kommer hem, och lyssnar på din iPod, och man ropar "Hallå!" och du svarar inte för du lyssnar på musik så du hör inte men sen stänger du av den och ropar "Hallå??" lite irriterat, men man har redan sagt hallå och så blir det missförstånd.
- När du/jag/vi varit ute en kväll och är på väg hem, och det där speciella smset kommer och man sätter på te, och slår på satc eller nån annan crap.
- När man äter frukost med dig.
- När man åker buss på morgonen med dig.
- När man kommer hem från skolan eller nån annan skit, och vi möts hemma och gör ingenting, men allting ändå.
- När vi bråkar.
- När vi låter bråket dö ut.
- När pappa är dum och jag älskar dig ännu mer och ser vår framtid nånstans tillsammans.
- När vi utbyter blickar runt middagsbordet, som för mig säger allt man inte kan säga i ord för det tar typ 14 timmar.
- När jag är ledsen, och ingen förutom du säger rätt saker.
- När du är på dåligt humör och jag tar ut diskmaskinen.
- När jag är din syster.
- När du är min syster.
Nina! KOM HEM FÖR I HELVETTE. Jag går sönder utan dig! Jag är halv utan min syster. Jag saknar dig så att jag varken vet ut eller in. Det går inte en dag utan att jag tänker på små detaljer som saknats mig under denna tid.
- När du kommer hem, och lyssnar på din iPod, och man ropar "Hallå!" och du svarar inte för du lyssnar på musik så du hör inte men sen stänger du av den och ropar "Hallå??" lite irriterat, men man har redan sagt hallå och så blir det missförstånd.
- När du/jag/vi varit ute en kväll och är på väg hem, och det där speciella smset kommer och man sätter på te, och slår på satc eller nån annan crap.
- När man äter frukost med dig.
- När man åker buss på morgonen med dig.
- När man kommer hem från skolan eller nån annan skit, och vi möts hemma och gör ingenting, men allting ändå.
- När vi bråkar.
- När vi låter bråket dö ut.
- När pappa är dum och jag älskar dig ännu mer och ser vår framtid nånstans tillsammans.
- När vi utbyter blickar runt middagsbordet, som för mig säger allt man inte kan säga i ord för det tar typ 14 timmar.
- När jag är ledsen, och ingen förutom du säger rätt saker.
- När du är på dåligt humör och jag tar ut diskmaskinen.
- När jag är din syster.
- När du är min syster.
Besvikelser.
Varför? No matter how hard I try blir jag alltid, och då menar jag alltid, besviken. Hur många gånger jag än tänkt att jag inte ska ha några som helst förväntningar så skiter det sig ändå. Jag känner mig trött på det. Jag känner mig trött på många saker. Hela den här jävla veckan har varit uppochner och skit. I måndags trodde jag att det var onsdag, i tisdags trodde jag att det var fredag, i onsdags trodde jag att det var måndag, i torsdags trodde jag att det var fredag, idag trodde jag att det var lördag ett tag, och tisdag ett annat.
Jag önskar att den här veckan aldrig hade inträffat. Att jag skulle vakna upp i morgon och få ha glömt alltihop.
Jag önskar att folk både ska lämna mig ifred, och komma närmre. Men jag vet inte när, och vilka som ska vart. Jag vet inte vart jag själv vill eller vart jag är påväg. Jag vet fortfarande inte var jag ska lägga min energi, så då skiter jag i att lägga den någonstans. Inte hos nån annan och inte hos mig själv. Jag glömde tillochmed att äta lunch idag.
Jag önskar att jag var någon annan. Eller inte alls var.
I en värld där ingen känner, hur ska man kunna veta vad man ska känna?
Jag önskar att alla har glömt att bort att det är jul snart, och att allt blir som vanligt igen.
Dagens citat:
- You're in or you're out! We don't have time for this. I'm sure Dolce and Gabbanna can find someone else to dress.
- D..d..dolce.. dolce and gabbana picked me?
- Yes fuckit, and those are some picky italians!
Jag önskar att den här veckan aldrig hade inträffat. Att jag skulle vakna upp i morgon och få ha glömt alltihop.
Jag önskar att folk både ska lämna mig ifred, och komma närmre. Men jag vet inte när, och vilka som ska vart. Jag vet inte vart jag själv vill eller vart jag är påväg. Jag vet fortfarande inte var jag ska lägga min energi, så då skiter jag i att lägga den någonstans. Inte hos nån annan och inte hos mig själv. Jag glömde tillochmed att äta lunch idag.
Jag önskar att jag var någon annan. Eller inte alls var.
I en värld där ingen känner, hur ska man kunna veta vad man ska känna?
Jag önskar att alla har glömt att bort att det är jul snart, och att allt blir som vanligt igen.
Dagens citat:
- You're in or you're out! We don't have time for this. I'm sure Dolce and Gabbanna can find someone else to dress.
- D..d..dolce.. dolce and gabbana picked me?
- Yes fuckit, and those are some picky italians!
